Ingefära upp till knäna

Gårdagens arbetsinsats bjöd inte på något intressantare än att försöka pussla ihop balanseringen för 20 maskiner om dagen. Det jobbet ställer lite högre krav på mig, men jag hoppas att jag får ihop det mesta idag och kan avsluta det arbetet imorgon så jag har ett par dagar på mig att skriva någon slags rapport. Jag klarar nog av att knyta ihop säcken utan att lägga ner alltför stor del av min tid efter jobbet (ingen hoppas jag, men torsdag kväll kanske får vikas till arbete om jag inte är färdig tills dess).

Tyskarna jag spenderade delar av helgen med är här i Shanghai med omnejd hela veckan och verkar kräva lite support och sällskap som inköpsavdelningen inte vill eller kan bistå med. Det resulterade i att jag fick dra mig ner på stan och äta middag igår. Jag tog med dom till ett ställe som serverar mat från världens alla hörn. Framförallt det tyska damsällskapet är lite petig med maten och har tröttnat (efter tre veckor) på den koreanska maten. Eftersom det finns goda möjligheter att äta på olika västerländska restauranger varje dag i tio veckor här i Shanghai så är det lika bra att valla runt henne på några av dom så hon slipper asiatkäket.

God mat till ett resonabelt pris men egentligen lite onödigt med så mycket mat på en vardag utan träning. Jag får väl se det som att jag fyller på energireserverna (som om jag inte har gjort det i 28 år redan).

På vägen hem passerade jag samma massagesallong som i söndags och jag droppade in. Jag har många massager som måste masseras innan jag åker härifrån så det är lika bra att ligga i. På det här stället finns det en engelsk prislista (till skillnad från frisersallongen) och jag jobbar på att prova mig igenom sortimentet. Igår beställde jag en "ginger foot massage". Det hela började med ångbastu för underbenen (en tunna med urtag för benen, en ånggenerator och en handduk över tunnan). Sittandes på en pall med benen i bastutunnan var det gott med lite axelmassage. Efter bastubadandet stod tvagning av underben och fötter på tur. Med rena fötter drog massagen igång. Inget ovanligt och jag började undra vart själva ingefäran kom in. Det gjorde den efter massagen. Det innebar inpackning av underbenen i riven ingefära. Kall ingefära, ett par varma handdukar och luta sig tillbaka i fotöljen och njuta.
När ingefäran togs bort var det fortfarande en något brännande känsla kvar, precis som när man ätit stark mat. Lite märklig känsla på benen men helt klart inom njutbarhetens gräns.
När behandligen var över undrade massösen (som faktiskt pratade lite engelska) om jag ville fortsätta med oljemassage. Eftersom det var paketpris (paketet heter "Emperors love")på ingefära/olja så kunde jag inte motstå. En timmes massage senare var det hög tid för hemgång.

Med gårdagens tre olika behandlingar från menyn (ingefära/olja/emperors love) så har jag tillsammans med söndagens thaimassage klarat av det mest spännande på prislistan, men jag har inga planer på att avsluta avbetningen ändå.

Något sen sänggång resulterar tyvärr i att jag inte får så mycket sömn som jag behöver. Förkylningen ger sig inte trots att jag tyckte att jag var på god väg igår. Jag får lämna tyskarna till sitt öde idag och lägga mig tidigt. En tiotimmars nattsömn kan nog få kroppen att slå förkylningen ifrån sig.

LK: Välkommen tillbaka! Även om det givetvis är bättre att klara av bloggläsningen vid hemmadator istället för jobbdator. Sushin här i Shanghai var riktigt bra, men om man ska äta sushi på riktigt så är det väl Japan och ingen annan stans man skall åka!? Humorserier har jag svårt att se här eftersom internetuppkopplingen inte erbjuder det man önskar sig. Jag får kolla upp det när jag har återvänt till Sverige.

Charlotte: Ja, det är verkligen dags att lära henne mitt namn, men det ska väl inte vara några problem på tre veckor? Tjejen är väl lättlärd!? När du ändå är igång så kan du lära henne att säga: Jag vill ha min Sex Pistols-body!

Jonas: 399 pix för en adapter är inte så farligt. När jag var i Beijing var jag tvungen att köpa en adapter till min dator. I första affären jag gick till ville dom ha 1200 pengar på adaptern. Efter att ha omlokerat mig till ett elektronikvaruhus lite längre ut från centrum landade priset på 500 pengar. Det var visserligen inte adaptervägen, men så länge det är märkesprylar man ska ha så får man betala ordentligt för det.
Min rädsla för den asiatiska draken har inte direkt förvärrats under tiden jag har varit här. 4:1 (eller mer) ratiot gäller nog ganska generellt här borta. I en restaurang där man i Sverige skulle ha två kypare är det inte ovanligt med mellan tio och femton. Tyvärr blir inte servicen bättre, men det ser i alla fall ganska fullt ut på restaurangerna och arbetslösheten hålls i schack.
Som jag ser det med sommaraktivitetsplaneringen så är det i princip klart. Han behöver bara prata med stugägare och skicka ut mail om vad det är som gäller, resten är väl ganska klart.

Bror: Det snabba tillfrisknandet är tyvärr för sent att hoppas på eftersom jag har gått och dragit på den här skiten i en vecka, men med start från nu så hoppas jag också på ett snabbt tillfrisknande. Träningen blir ju som sagt lidande men motivationen finns kvar, om än kanske främst i att inte vilja dö innan halvmaran är avklarad i oktober. Träningsmöjligheterna de följande två veckorna (efter den här) kommer tyvärr vara något begränsade, men uppvägs möjligtvis av vansinnigt långa promenader på murar och i landsbygd. Börjar du få ordning på vädret här hemma? Kajaktur vill man ju helst bara göra i vackert väder och vindstilla. Fixa det tills jag kommer hem så hakar jag gärna på!

Beo: Om du ska vara med så tror jag att du måste ha nummerlapp...
Der Paulaner är inget ställe jag har varit på och låter som ett ställe jag inte gärna besöker. Om det är tyskar och lederhosen så tycker jag att det låter lite läskigt. Men jag kanske kan tipsa dom att gå dit ikväll medan jag ligger hemma och sover.