söndag 1 juni 2008

Respekt!

Roberth har precis gått i mål i årets Stockholm marathon. En inflamerad hälsena har satt stopp för all löpträning sen slutet på april. Endast fem kilometer har avverkats under maj (för att testa hälsenan förra helgen) och nu har han alltså sprungit hela maran. Jag blev lite orolig att han/du hade brutit när det saknades tidsangivelse från 35km. Bra jobbat Roberth, Respekt!

Själv har jag "bara" tillryggalagt 12,8 km på 1,5h. Målet var att jogga i just en och en halv timme utan något distansmål. Jag provade också att dricka varannan kilometer, det funkade bra så nu är jag förbredd för längre distanser! Benen känns (även efteråt) pigga men huvudet är trött. Inte så konstigt eftersom det är sent (men jag var tvungen att följa Roberth hela vägen).

Förutom löpningen har dagen inte innehållit något av intresse.

Dagens topplista:

Topp tio saker jag väljer att inte ta med mig hem till Sverige:
1. Fisken som serveras i lunchrestaurangen. (Gäller även all annan mat, men fisken i synnerhet)
2. Luften
3. Lokala transportlösningar
4. Språkproblem
5. Konsumentskyddslagarna/klockförsäljaren
6. Matintag med gourmandiska förtecken
7. Luftfuktigheten
8. Den hårda sängen som finns i min lägenhet
9. Trafiksituationen
10. Svart-MC-taxin med ridhjälm klädd i röd plysch

Ola: Skönt för dig att du slapp drälla bort hela dagen med att bara njuta av vädret. Jag vet inte vad som händer med klockan än, men jag tror att jag får stå mitt kast men jag inser mer och mer att det var fråga om ett dumt beslut från början att köpa klockan. Och här i landet är uppenbarligen bytt, bytt och det kommer aldrig mer igen.
Så vitt jag kan förstå är det inget konstigt med bara massöser. Jag har ju hittat dom på en "bra" salong. Skulle du tacka nej till att ha tillgång till en timmes massage för 40 pix hemma i Örebro?

Philip: Ja, saker och ting äro outgrundliga ända tills man får svaret. Men det är trevligt att du är min vän, också till namnet.
Bra jobbat! Jag får nog följa med på en sån där mätning, men jag skulle ha gjort en innan jag åkte iväg också. Manligheten ligger väl inte i riskzonen de närmaste månaderna, men det kanske är dags att ge upp den...
Costa Rica var det ja. Så det blir helt enkelt till att helt strypa utflödet av guldpengar och fokusera på ännu en utlandssemester innan den första ens har börjat. Låter trevligt och skall definitivt tas i beaktning när "den nådiga luntan" (höstbudgeten) lämnas in för beslutstagande.

Inga kommentarer: