Regnig tisdag och en trevlig kines

I morse vaknade jag innan klockan ringde. Det har inte hänt tidigare och måste vara ett tecken på att jag har aklimatiserat mig till kinesisk tid. Däremot verkar det som +6 timmarsmeridianen ligger lite längre in i landet, det blir nämligen ljust väldigt tidigt på morgonen och således blir det också mörkt tidigt på kvällen. Jag har inget som styrker påståendet, men känslan är sådan.

När jag efter en dusch tittar ut genom fönstret möts jag av den mörkare varianten av grått på himlen och marken är blöt. Det regnar inte särskilt mycket men tillräckligt för att vara lite jobbigt. Jag kommer till bussen utan att vara särskilt blöt och åker iväg för att göra min andra riktiga dag på jobbet.

Idag fick jag klara mig med min västerländska frukost och lika bra var väl det (ovan är en bild på gårdagens frukost. Mitt ägg ser inte alls lika gott ut som det jag hade en bild på igår.). Dagens arbete har gått ut på att studera station två av fem. Inte heller i den här stationen behöver man vara någon raketforskare för att hitta slöseri med tid. Inte mer än knappt hälften av takttiden arbetas det på ramen som står på linan. Övrig tid går åt till att förmontera vissa komponenter, hämta komponenter, räkna upp och ta fram komponenter, gå för långa sträckor (framförallt med stora tunga saker hängandes i traversen) och dessutom finns en massa tid över till att göra ingenting (typ prata med sina arbetskamrater, dricka tea och pilla sig i näsan (då måste man först ta av sig arbetshandskarna, annars når man inte tillräckligt långt in och dessutom blir man smutsig om näsa och överläpp)). Även här går det alldeles utmärkt att inte jobba särskilt hårt/fort. Inte för att tanken är att man ska slita häcken av sig när man jobbar på linan, men nått ska dom väl göra för brödfödan!

På väg hemåt hade regnet tilltagit och gjorde så under hela bussresan. Det innebar att det regnade mycket kraftigt och gatorna var välfyllda med vatten. Med jackkragen långt uppdragen runt öronen stod jag och väntade på att få korsa vägen vid en större korsning. Plötsligt dyker det upp en kille bredvid mig och skyddar mig med ena halvan av sitt paraply. Tack! Säger jag och han svarar med ett Varsågod! (alltihopa på engelska). Han går bredvid mig och skyddar mig med sitt paraply ungefär en tredjedel av vägen tills han viker av åt ett annat håll. Mycket trevlig upplevelse och regnet kändes inte lika jobbigt under resterande vägen hem. Jag tror tyvärr inte att jag kan lita på att han dyker upp varje gång det regnar så jag funderar på att införskaffa mig ett paraply.

Den här veckan har det hänt saker i huset, eller snarare i lägenheten bredvid. Antingen har det flyttat in någon ny, den gamla har träffat sällskap eller så tycker han/hon bara om att knuffa sängen mot väggen upprepade gånger under kvällstid.

Jag har för övrigt fixat kommenteringen av bloggen. Jag hade av misstag stängt av kommenteringsmöjligheterna vilket givetvis inte var meningen.

Johan: Av din fiskeberättelse så drar jag slutsatsen att ni kammade noll!? Om det var Jarri eller Henrik ni träffade på nere vid kanotföreningen så är det dom jag "brukar" träffa där nere. Trevliga typer hur som helst! Bättre lycka nästa gång...

Jag avslutar för kvällen med några bilder. Bilden uppe till vänster visar ingången till marknaden jag brukar besöka för att handla frukt och grönsaker. Lite senare kanske det till och med kan bli lite bilder från insidan.

Bilden uppe till höger är tagen från mitt fönster och visar gården mellan husen i området. Kontrasten mellan marknaden och gården är ganska stor och Shanghai är definitivt en kontrasternas stad.

Nere till vänster är en bild på min typiska middag. Nudlar med kött och grönsker. Både färggrannt och ganska gott. Givetvis äts allt med pinnar!

Nere till höger är en bild på en av många byggnadsställningar här i stan som inte är av stål. Det är mycket vanligt att byggnadsställningarna är av bambu om husen inte är högre än fem-sex våningar. Tjing Pax för att inte klättra runt i den där!