Mår dåligt av klockförsäljare

Slutkläm på tidsstudierna och skall bara göra lite kompletterande studier imorgon. Lite excel-arbete, lite pusslande och lite tankemöda så är jobbet klart. Jag hoppas sannerligen att jag får ihop något vettigt. Tidplanen är ju inget som går att rucka på. När Sara kommer är det semester och då går det ju inte att jobba. Kniven på strupen alltså.

Chefen hemifrån Eskilstuna ringde idag. Han vill att jag skall vara med och jobba i ett projekt som skall försöka hitta lämpliga leverantörer för nyckelkomponenter (läs: komponenter med höga kvalitetskrav och snäva toleranser) och bearbetningsmaskiner till Lingong (lokal tillverkare av lastmaskiner som ägs till 80% av Volvo). Jag vet inte riktigt vad jobbet går ut på och väntar på mer information för att kunna meddela mitt intresse under morgondagen. En av deltagarna i projektet jobbar på inköpsavdelningen här i Shanghai och jag skall (nog) fungera som någon slags teknisk sakkunnig (vad jag nu kan inom området, men det är väl ingenting man inte kan lära sig ("hur svårt kan det vara!" ligger långt ut på tungspetsen och väntar på att få komma ut. Allt enligt god Philip-sed)). Ett av problemen med projektet är att jag kanske behöver åka tillbaka till Shanghai och äta i lunchmatsalen. Ett starkt argument mot deltagande.

Återbesök i klockbutiken. Klockan är inlämnad och skall skickas på test. Jag vet inte vad som händer om den fungerar eller fungerar. Jag har svårt att tro att dom lyckas få tag på en till likadan klocka eftersom mina internetstudier tyder på att klockan är (minst) fyra år gammal. Jag tycker hur som helst mycket illa om att inte förstå vad min arbetskamrat och de i butiken pratar om. Dessutom har dom en så otrevlig ton. Jag vill nog helst av allt slänga klocka och pulsmätare på dom, plocka upp grejerna och slänga dom på dom igen. Dom skall hur som helst höra av sig i nästa vecka (hur dom nu ska hinna skicka klockan till servicecenter (som ligger i någon annan stad här i kina), få den testad och få svar. Dom själva har ingen aning om hur klockan fungerar och kan således inte testa. Upprörd (eller kanske spyfärdig) var ordet sa bull (som inte riktigt vet vilket ordet var).

Besök i klockbutik, en sväng till Starbucks (den här gången också¨) där en spenatpaj och en kopp kaffe inmundigades och den engelska tidningen Shanghai daily lästes, lite spatserande i områden bortanför cloud9 som jag inte har varit i och hemfärd resulterade i att dagens träning uteblev. Jag får ta ett kortare pass imorgon istället. Foten känns mycket bättre med is och ibumetinbehandling. Jag känner mig fortfarande lite osäker på foten, men det gör i alla fall inte ont. Skönt!

Roberth: Jag trodde att jag skulle få ett mothugg av dig när jag var spydig om ditt kommande förslappning efter Kalmar.